Växtbelysning är (precis som så mycket annat i växtvärlden) ett ämne som kan bli hur komplicerat som helst - men bara om du själv vill. Om du är mer intresserad av hur du hjälper dina krukväxter överleva vintern än av djupstudier hittar du allt du behöver veta här.
Vilka växter behöver belysning?
I korthet så mår i stort sett alla krukväxter bra av extra ljus under årets mörkaste perioder, och en del klarar sig överhuvudtaget inte utan det. Google är din vän och guide kring vad som gäller för just dina växter.
Måste jag ha speciella växtlampor?
Du kan använda dig av speciella växtlampor men också av starka led-lampor avsedda för allmänbelysning. Något förenklat så är det ena alternativet inte bättre än det andra - om du inte har för avsikt att bedriva någon sorts yrkesodling och har bråttom. Även bland yrkesfolk finns vitt skilda uppfattningar om vad som funkar bäst, så förslagsvis väljer du utifrån budget, tillgänglighet och behov.
När ska belysningen vara tänd?
Något du absolut inte klarar dig undan är en timer - växter behöver både ljus, regelbunden dygnsrytm och nattvila för att må bra. Ställ in timern på 16-18 timmars ljus per dygn och resten vila. Vill du undvika starka lampor under kvällens netflix n’chillande så går det med andra ord utmärkt för växterna att ha sin vila då. Växternas dygn behöver inte följa vårt, men undvik helst att ändra inställningen - precis som oss mår de inte bra av jetlag.
Vart hittar jag rätt lampor?
Ett bra råd är att först utgå ifrån hur många växter du vill belysa. Vi går först igenom grunderna kring det och går sen in närmare på vilken styrka och färg belysningen bör ha.
Vilka växter behöver belysning?
I korthet så mår i stort sett alla krukväxter bra av extra ljus under årets mörkaste perioder, och en del klarar sig överhuvudtaget inte utan det. Google är din vän och guide kring vad som gäller för just dina växter.
Måste jag ha speciella växtlampor?
Du kan använda dig av speciella växtlampor men också av starka led-lampor avsedda för allmänbelysning. Något förenklat så är det ena alternativet inte bättre än det andra - om du inte har för avsikt att bedriva någon sorts yrkesodling och har bråttom. Även bland yrkesfolk finns vitt skilda uppfattningar om vad som funkar bäst, så förslagsvis väljer du utifrån budget, tillgänglighet och behov.
När ska belysningen vara tänd?
Något du absolut inte klarar dig undan är en timer - växter behöver både ljus, regelbunden dygnsrytm och nattvila för att må bra. Ställ in timern på 16-18 timmars ljus per dygn och resten vila. Vill du undvika starka lampor under kvällens netflix n’chillande så går det med andra ord utmärkt för växterna att ha sin vila då. Växternas dygn behöver inte följa vårt, men undvik helst att ändra inställningen - precis som oss mår de inte bra av jetlag.
Vart hittar jag rätt lampor?
Ett bra råd är att först utgå ifrån hur många växter du vill belysa. Vi går först igenom grunderna kring det och går sen in närmare på vilken styrka och färg belysningen bör ha.
Färre växter?
För få och lite större växter funkar en glödlampa (oavsett om du vill använda en sådan avsedd för växtbelysning eller allmändito) fint, en sådan ljuskälla kan du dessutom sätta i nästan vilken lampa eller upphäng som helst. Vanligaste sockeln är e27. Lampan behöver vara relativt nära växten för att komma till sin rätt, ca 10-25 cm ifrån är ett bra riktmärke. LED blir inte särskilt varma och är även energisnåla, så din växt bör inte bli bränd eller dra för mycket el. Vill du inte borra i taket kan du sätta upp en hyllkonsol högt upp på väggen bakom växten och hänga lamphållaren från den. En del LED-glödlampor avsedda för växtbelysning är dessutom så enkla att de säljs tillsammans med en enkel skärm som riktar belysningen, t ex Nelson Garden - dessa kan hitta bland annat hos oss på Soli.
Obs - på de flesta lampor/lamphållare står ett max antal Watt som sällan stämmer när det gäller nya LED-glödlampor.
Flera växter?
Har du fler mindre växter att belysa är det troligen bättre med LED-lysrör eller LED-list, även här finns massor av alternativ inom både speciell- och allmän belysning. Den LED-list vi säljer kan även byggas på med fler.
LED-armaturer med inbyggd ljuskälla blir vanligare och vanligare. Här finns massor med fördelar, de är lätta nog att kunna monteras nästan vart som helst och behöver du fler än en går de oftast att seriekoppla. Många kommer med sladd/väggkontakt, andra behöver du komplettera.
LED-rör och lister speciellt för växtbelysning finns det också gott om. Håller du dig inom mer välkända varumärken behöver du vanligtvis inte kolla efter annat än att det är en ljusfärg du kan stå ut med och att längd och montering funkar där du har tänkt dig att ha dina växter. Ett exempel på extremt anpassningsbar växtbelysning är Nelson Gardens serie, som bland annat innehåller lätta LED-lister i olika längder. Om du vill ha hjälp med upphängningen har de också en mängd alternativ, alltifrån sugproppar som sätts fast på fönsterruta till höj- och sänkbara små ställningar. Hos oss finns den grundläggande ljuslisten och medföljande transformator. Listen kan seriekopplas och passar utmärkt att montera under/i t ex hyllor.
En vanlig lösning är att ställa växterna i en golvhylla med flera plan. IKEA har många alternativ, t ex budgethyllan Hyllis för en liten peng. Du monterar belysningen under ett av hyllplanen, med hjälp av allt från skruv till starkare dubbelhäftande tejp. Även här behöver det vara nära mellan växt och belysning.
Råkar du ha en gammal lysrörsarmatur liggande kan du förmodligen köpa nya lysrör till denna, de allra flesta oldschool-armaturer fungerar även för LED-lysrör. Gamla sortens starka lysrör fungerar rätt bra de också, men blir avsevärt varmare än LED. Här behöver du alltså vara uppmärksam på att du kan ha växterna nära men inte så nära att de bränns.
Hur vet jag vilken ljuskälla jag ska ha?
Om du vill använda ”vanlig” allmänbelysning är det enklaste alltså LED, i form av glödlampa eller LED-armatur med inbyggt lysrör. Dina riktmärken bör vara antal watt (W), Lumen (båda indikerar hur stark belysningen är) och till sist Kelvin, som anger ljusets färg.
Lumen behöver vara över 1000 och W över 10, men gärna mer. För led-lysrör är wattantalet avhängigt dess längs, så har du en kortare hylla kan du använda fler lysrör bredvid varandra t ex 2 st á 8 watt etc. När det gäller kelvin så är du ute efter höga siffror. Kallvit (ca 6500 kelvin, nära färgen på vanligt dagsljus) är avsevärt mer effektivt än varmvitt (ca 3000 kelvin, vanligt i t ex taklampor hemma) men varmvitt är i gengäld avsevärt bättre än ingen extra belysning alls.
Om du vill använda ”vanlig” allmänbelysning är det enklaste alltså LED, i form av glödlampa eller LED-armatur med inbyggt lysrör. Dina riktmärken bör vara antal watt (W), Lumen (båda indikerar hur stark belysningen är) och till sist Kelvin, som anger ljusets färg.
Lumen behöver vara över 1000 och W över 10, men gärna mer. För led-lysrör är wattantalet avhängigt dess längs, så har du en kortare hylla kan du använda fler lysrör bredvid varandra t ex 2 st á 8 watt etc. När det gäller kelvin så är du ute efter höga siffror. Kallvit (ca 6500 kelvin, nära färgen på vanligt dagsljus) är avsevärt mer effektivt än varmvitt (ca 3000 kelvin, vanligt i t ex taklampor hemma) men varmvitt är i gengäld avsevärt bättre än ingen extra belysning alls.
